Jinja

Ingången till Isonokami Jingu i Nara

Koma-inu framför en jinja.
För den ugandiska staden med samma namn, se Jinja (stad).
Jinja (på japanska 神社), är shintoistiska helgedomar vars huvudsyfte är att härbärgera en gudom, kami. Ofta finns också en plats för bön. I Japan, shintoismens hemland, finns omkring 100 000 jinja.

Förutom jinja finns på japanska även andra beteckningar, bland dem yashiro, miya och jingū. De kan alla översätts med helgedom. “Shintotempel” förekommer även, men uttrycker inte avgränsning mot buddhistiska tempel. På engelska och tyska används “shrine”, medan många andra språk behåller det japanska jinja. Japanska shintohelgedomar och buddhisttempel ligger av historiska skäl ofta i anslutning till varandra.

Jinja har en arkitektur som känns igen på sin specifika takkonstruktion. Utöver huvudbyggnaden, honden, finns ibland ett bönerum, haiden.

Framför helgedomen står i regel en port, torii.

I anslutning till ingången finns ofta två statyer av så kallade koma-inu, ett mytologiskt djur som är besläktat med den kinesiska lejonhunden, hälften lejon och hälften hund. Den ena statyn har öppen mun, som för att säga “a”, och den andra stängd mun som för att säga “m”, ett lån från buddhistisk och hinduistisk tradition där de båda stavelserna representerar tillvarons början och slut (se aum).

Kända jinja
Till de mest kända jinja hör Itsukushimajinja, vars torii står mitt ute i vattnet, Meiji jingū (明治神宮) i Tokyo och det politiskt kontroversiella Yasukuni Jinja, också det i Tokyo. Andra kända helgedomar är bland andra:

Fushimi Inari-taisha – Huvudhelgedom för Inari, grundat år 711, med minst 30 000 andra Inarihelgedomar anslutna under sig.

Heliga platser
Shinto saknar egentliga tempel. Däremot finns otaliga jinja, ibland kallade shintohelgedomar på svenska, och andra heliga platser.

Lära
Shinto har ingen fastslagen trosbekännelse eller systematiserad teologi, som till exempel kristendomen. Istället kretsar mycket av religionen kring olika riter. Bland de viktigaste riterna märks olika former av reningsritualer. Orenhet och rening är viktiga begrepp, som har likheter med förhållningssätten inom hinduismen där rituell renhet är viktig. De kan även jämföras med begrepp som synd och nåd eller förlåtelse inom kristendomen.
En torii.
Shinto kan betecknas som en form av animism och kretsar i stor utsträckning kring kulten av naturandar, japanska kami. Vördnaden för naturen är därför central. De högsta och populäraste gudomarna är solgudinnan Amaterasu, risguden Inari och krig- och fredsguden Hachiman.

Kami
Huvudartikel: Kami
En viktig del av shintoismens lära är tron på den kraft som genomsyrar allt och som kallas kami. Kami är ett komplext koncept, som kan översättas till gud eller gudomligheter, men som ofta syftar på andeväsen eller någon slags kraft eller energi i naturen. Kami sägs finnas nästan överallt, till exempel i berg och i sjöar. Det finns inget bestämt antal kami, utan man brukar tala om “de åtta miljonerna kami” (happyakuman no kami, 八百万の神), då detta ord även kan läsas som (yaoyorozu, 八百万) vilket betyder oändlighet. På vissa platser anses det finnas mycket av denna kraft, och dessa platser är heliga. En sådan helig plats är berget Fuji på ön Honshu.

Skärmavbild 2016-05-31 kl. 08.52.20 Skärmavbild 2016-05-31 kl. 08.52.35 Skärmavbild 2016-05-31 kl. 08.52.52 Skärmavbild 2016-05-31 kl. 08.53.10 Skärmavbild 2016-05-31 kl. 08.53.20 Skärmavbild 2016-05-31 kl. 08.53.50